(Forts.)
Några bilder från den slabbiga cafeteria som Stockholms stadsteaters stackars publik får hålla till godo med som teaterfoajé. Den minimalistiska och sparsmakade nya uppsättningen på stora scenen av Shakespeares Hamlet kontempleras under mellanakten i en charmlös bricklunchmiljö (snacka verfremdungseffekt!).
Ingen ids flytta undan lunchserveringens slabbiga salladsbar när det är dags för denna slabbiga lunchcafeteria att kvällstid börja fungera som ett slags teaterfoajé. Rullvagnar för bricklunchbrickor och travar av barnstolar längs väggarna - precis det slags miljö man vill uppsöka för att under mellanakten begrunda pågående föreställning.
Mer av Mikael Askergren om problemet med att placera Stockholms stadsteater i Kulturhuset vid Sergels torg, och om den slabbiga cafeteria som utgör teaterns sorgliga publikfoajé: här
Blogginlägget ovan ingår i en serie tidiga inlägg på den här bloggen (på engelska), inlägg som sporrades av den just då pågående arkitekttävlingen om Gunnar Asplunds stadsbiblioteks framtid, inlägg under den sammanfattande rubriken »The Big Cover-Up».
