Med anledning av Johan Hellekants artikel i SvD den 2 november 2017 (om de »hemliga» planerna bland fastighetsägarna kring Sergels torg om höjandet av Sergels torgs gångtorg till gatunivån) vill jag härmed påminna om en av mina äldre skisser till gestaltning av ett dylikt upphöjt gångtorg.
Det kan finnas anledning att påminna om denna skiss nu när det ju, enligt artikeln i SvD, ser ut som om ett upplyft gångtorg kan komma att bli verklighet tämligen snart.
Skissen i fråga (från 1995, läs en utförlig beskrivning av mitt tallskogsförslag här) går ut på att man planterar en dunge med fullvuxna tallar på torget, som om gångtorgets nedsänkta gryta vore ett slags blomkruka som kan fyllas med jord och växter. Förslaget kom när det begav sig att publiceras i både SvD och DN (den 11 december 1995 resp. 29 januari 1996).
Jag passar på att här och nu även slå ett slag för ett annat förslag för Sergels torgs gångtorg (se nedan) som också det kan vara värt att visa upp om den enligt SvD-artikeln »hemliga» planen att höja upp gångtorget till gatans nivå kommer att förverkligas. Detta andra förslag (från 1987) går ut på att man placerar en stor och maffig men samtidigt sittvänlig pyramid mitt på det nya gångtorget.
Jag skickade år 1987 in mina skisser med upphöjt torg och monumental pyramid till Svenska Dagbladets Stockholmspristävlan tillsammans med en förklarande text – men förslaget belönades inte, och omnämndes inte heller på något sätt av tidningen. Tiden var väl inte mogen ännu. Men om man skall tro Johan Hellekants nyligen publicerade artikel i SvD verkar tiden vara minst sagt mogen nu, idag, trettio (!) år senare...
Ett tredje förslag (se nedan, från 1985) går ut på att man helt enkelt dekorerar det upphöjda torget med likadana svarta och vita trianglar som nere på dagens nedsänkta gångtorg. (Förslaget med svarta och vita trianglar på det upplyfta gångtorget figurerar händelsevis på bild i en tidigare post på den här bloggen, för den som är intresserad.)
Alltnog. Är ett lyftande/höjande av gångtorget önskvärt? Är det ens möjligt rent tekniskt? Jodå. Men är det även konstnärligt »möjligt» att förändra torget på detta vis?
Jadå. Vad gäller de konstnärliga aspekterna av ett höjande/lyftande av gångtorget vill jag hävda att Celsings hus inte påverkas nämnvärt av en sådan åtgärd. I arkitekttävlingen om Kulturhusets utformning 1966 hade de flesta förslagsställarna valt att låta kulturkomplexets norrfasad nå ända ned till gångtorgets/Plattans nivå (stadsplanen med ett nedsänkt gångtorg var klar redan före tävlingen om kulturhuset utformning) – men så gjorde Peter Celsing inte i sitt vinnande förslag. Han skapade istället redan från början en »brottanvisning» i fasadkompositionen när han i praktiken delade komplexets fasad mot norr och mot platsbildningen i tu:
Kulturhusets fasad mot norr består dels av en glasad jättefasad för den del av komplexet som reser sig över gatans nivå, dels av en separat envånings glasfasad för läsesalongsvåningen under gatans nivå, den del av kulturkomplexet som vetter mot själva gångtorget/Plattan. En »gränd» i omgivande gators nivå löper mellan de båda glasade fasaderna. Man kan alltså lägga igen »hålet» i torget utan att förändra Kulturhusets huvudsakliga fasad alls. Den del av det stora kulturkomplexets glasfasad som reser sig ovanför gatans nivå har ju redan en sockel, den har redan en arkitektoniskt väl utformad anslutning till gränden alldeles framför.
Läsesalongens envåniga glasfasad mot Plattan måste förstås offras om man lägger igen torget – men den förändringen av kulturkomplexets anslutning till omgivande gator och torg skulle kulturhusets arkitekt Peter Celsing säkert själv ha kunnat acceptera. Det är nästan som om Celsing med sin »brottanvisning» redan från början planerat för ett framtida ifyllande/igenläggande av det stora gångtorgshålet i »stadens golv»!